Hörda kommentarer

Förra året gjorde jag och hustru Karin en tågresa till Italien. Rätt kämpigt visade det sig, tåg och båt i ett och ett halvt dygn, sen transferbuss i 30 mil innan man var framme. Fasta platser såklart, vi hamnade bredvid ett Uppsalapar som talade väldigt tydlig Upplandsdialekt(äh, hörru, trorù de?, etc.) Men deras stora behållning var tydligen vår göteborgsdialekt:-när Karin sa:-serverar dom ingen pilsner här, ja e så tössti, ja har inte fått nått å drecka sen Jesus geck i kottböxer! då fick dom ett flabbanfall. Allt vi sa var automatiskt roligt, och det är ju en bra utgångssituation för trevligt samtal. Tvärs över gången satt ett annat gäng göteborgare, två bröder, medelålders, uppenbarligen ej resvana(var e vi nu? Vi e nog i Schweiz, vi får la säga: -hej svejs!) Vi var i Österrike. Bröderna hette Åke och Bertil(på göteborska Bettil), medhavande sina fruar.
Åke och Bertil kom i diskussion om mobilavtalsreklam, och Bertil hetsar upp sig:-de e bara lurenfejeri! Lura elia mänscher!
Tåget var katastrofalt varmt, men på perrongen i Villach såldes kalla öl, Åke och Bertil(och vi andra) bunkrade upp. Alla tog vi en redig klunk av det goda ölet, smackade, och så sa Åke:-de va änna gött Bettil, dö!
Då fick Uppsalaparet ett bryt.

Senaste hörde jag idag, på väg till omklädningsrummet på Sahlgrenska, som är en enda stor byggarbetsplats. En byggjobbare står och pillar med några ledningar, en annan byggjobbare kommer förbi, och säger:-Harrejavlar Nesse, ja höll på inte känna igen dig!
-Känner du inte igen mig?
-Nä, det såg precis ut som om du arbetade!